Det ursprungliga målet med social- och hälsovårdsreformen har varit att minska hälso- och välfärdsskillnaderna bland människor, förbättra tjänsternas jämlikhet och tillgänglighet inom social- och hälsovården samt stävja kostnaderna. Tehys styrelse och fullmäktige som behandlade reformen i början av veckan kräver att dessa mål ska nås vid reformen.
Idén med hela reformen är att förbättra tillgången till vård, förstärka primärvården och genomföra en enhetlig integration av social- och hälsovårdstjänsterna, det vill säga lösa klienternas största problem.
– Under denna regeringsperiod har antalet rörliga delar i den även i övrigt omfattande reformen ökat – med landskapsförvaltning och valfrihet. Dessa får inte riskera de ursprungliga målen utan reformen ska ros i hamn med social- och hälsovårdstjänsterna främst, stegvist och genom att bedöma effekter. Det är klart att reformen är nödvändig men inte till varje pris. Social- och hälsovårdspolitiken måste vara tillräckligt långsiktig och inte svaja med politiska konjunkturer, säger Tehys ordförande Rauno Vesivalo.
I kärnan av reformen finns förbättringen av basservicen utifrån klienternas och befolkningens behov. Ändamålsenligt utnyttjande av den utbildade vårdpersonalens kompetens och utveckling av arbetsfördelningen erbjuder många möjligheter att förbättra tillgången till tjänster och tjänsternas kvalitet. Som exempel kan nämnas skötarmottagningar, skötarledda hälsostationer, begränsad förskrivningsrätt samt fysioterapeuters direktmottagningar.
– Personalen ska självklart vara med i alla skeden av reformen eftersom deras kompetens behövs och det är de som i praktiken genomför reformen. Nu behövs det också särskild bra ledningskompetens för reformen. Sådan kompetens har de chefer för vårdarbetet som är verksamma på olika nivåer inom social- och hälsovårdsorganisationerna. Ledningen av den största personalgruppen, det vill säga den utbildade vårdpersonalen, ska tryggas genom lagstiftning, konstaterar Vesivalo.
Till valfriheten förhåller sig Tehy i princip positivt men förutsätter att genomförandet av valfriheten inte får öka hälsoskillnaderna eller generera ytterligare kostnader. Positivt i den nyss publicerade rapporten av den så kallade Brommelsgruppen är enligt Tehy bland annat statens starka roll vid finansiering och styrning. Samtidigt ska man noggrant definiera det så kallade servicelöftet, det vill säga vilka tjänster som omfattas av valfriheten och hur dessa bekostas med offentliga medel.
Mer information:
ordförande Rauno Vesivalo, tfn 040 587 4346
direktör Kirsi Sillanpää, tfn 040 820 7848