Yrkesmässig tilläggsutbildning och kompletterande utbildning

Mängden tilläggsutbildning och kompletterande utbildning beror på

  • längden på arbetstagarens grundläggande utbildning
  • arbetsbeskrivningen och eventuella förändringar i denna
  • arbetets krav
  • det yrkesmässiga utvecklingsbehovet.

En utgångspunkt inom hälsovården kan anses vara att arbetstagarna ska få 3–10 dagars kompletterande utbildning per år.

Behovet av kompletterande utbildning kan variera betydligt från år till år beroende på i vilket utvecklingsskede arbetsgemenskapen befinner sig samt personalens utbildning och uppgifter.

Utbildningsdagarnas längd

Som en utbildningsdag räknas en utbildningsdag på minst sex timmar eller en utbildning som varat minst sex timmar inom ett kalenderår, exempelvis sex utbildningstillfällen på en timme vardera.

Lön

Yrkesmässiga tilläggsutbildningar och kompletterande utbildningar som ingår i verksamhetsenhetens utbildningsplan räknas som arbetstid, och arbetstagaren får därför också lön.

Inom den kommunala sektorn bör arbetstagare inte åläggas att delta i utbildningar under lediga dagar. Om detta ändå är nödvändigt kan man vid behov flytta lediga dagar.

När det gäller tilläggsutbildningar och kompletterande utbildningar som arbetstagaren genomgår på eget initiativ och som inte ingår i utbildningsplanen, bör arbetstagaren i god tid diskutera med sin förman. Då kan man bättre ta hänsyn till utbildningen exempelvis när man planerar arbetstiden.

Dagtraktamenten och reseersättningar

Dagtraktamenten och reseersättningar betalas ut i enlighet med bestämmelserna i kollektiv- och tjänstekollektivavtalen, om arbetsgivaren har gett en order om tjänsteresa för deltagande i utbildningen.

En förutsättning för att dagtraktamente ska betalas ut är att utbildningen ordnas över 15 kilometer från arbetstagarens hem eller arbetsplats.