Arbetstagarnas rätt till arbetskonflikt grundar sig på grundlagen och internationella avtal som är bindande för Finland. En laglig arbetskonflikt kan användas som en påtryckningsmetod först då avtalet har sagts upp och s.k. avtalsfrihet råder. Tehys fullmäktige beslutar huruvida en arbetskonflikt ska inledas.

Tehys beslut om att inleda stödåtgärder är bindande för medlemmarna. Genom att tillhöra förbundet förbinder sig medlemmen till förbundets beslut och de anvisningar som förbundet ger.

De enskilda medlemmens viktigaste skyldighet då ett beslut fattas är att följa Tehys anvisningar. Den som omfattas av en arbetskonflikt ska följa anvisningarna från organisationen för stödverksamhet. Strejk är en sista utväg som man tar till för att uppnå ett förhandlingsresultat.

Fredsplikt

Arbets- och tjänstekollektivavtalet binder den avtalsknutna löntagarorganisationen (t.ex. Tehy) och arbetsgivarorganisationen (t.ex KT) samt deras medlemmar (fackavdelningarna och genom dessa enskilda personmedlemmar samt kommunala arbetsgivare). Med kollektiv- och tjänstekollektivavtal strävar man efter att under avtalsperioden trygga arbetstagarnas minimikrav, men också arbetsfreden. 

Fredsplikten innebär att när är ett kollektivavtal är i kraft kan det inte bli föremål för lagliga arbetskonfliktåtgärder. Förbundet har till uppgift att övervaka att medlemmarna inte vidtar stridsåtgärder under avtalsperioden. Förtroendemannen övervakar arbetsfreden lokalt. Arbetsgivarorganisationen ska likaså övervaka att de lokala arbetsgivarna följer avtalsbestämmelserna. 

Fredsplikten upphör när kollektivavtalsperioden upphört. Vid s.k. avtalsfrihet kan man ta till lagliga stödåtgärder för att ändra på arbetsvillkoren.