Arbetskonflikter är förknippade med olika slags definitioner och termer Här på sidan har vi samlat de allmännaste termerna kring arbetskonflikter. Tehy ger alltid närmare anvisningar för specifika fall.

Ansökningsförbud

Ett fackförbund förbjuder sina medlemmar att söka till tjänster eller befattningar hos en arbetsgivare. Ansökningsförbud kan också kallas blockad.

Efterverkning 

Med efterverkning avses att bestämmelserna i kollektivavtalet följs, efter att avtalet upphört, tills ett nytt kollektivavtal träder i kraft.

Karens    

Om en medlem exempelvis pga. strejkbrott utesluts ur förbundet kan hen läggas i karens, dvs. ges en viss tid under vilken hen inte kan ansluta sig tillbaka till förbundet. 

Laglös strejk

En strejk är laglös om den inleds mot kollektivavtalet eller lagstridigt, t.ex. under fredsplikt. Ett fackförbund eller en fackavdelning kan för olaglig strejk dömas till plikter. 

Laglig strejk

En avtalsorganisation kan inleda en laglig strejk då inget avtal råder. En varning om strejken (dvs. strejkvarsel) ska ges i förväg.

Strejk

Under en strejk varken utför arbetstagarna arbete eller arbetsgivarna betalar lön. Arbetena avbryts under strejken och arbetstagarna avlägsnar sig från arbetsplatsen

Strejkbidrag

En ersättning som fackförbundet betalar medlemmarna vid strejk. Strejkbidrag söks efter anvisningar från Tehy.

Gränser för strejk

Fastställer strejkens omfattning, ska anges i strejkvarslet.

Strejkvakt

Den lokala ledningen för strejken tillsätter strejkvakter. De har som uppgift att övervaka att strejken genomförs. Strejkvakten uppmanar dem som strävar efter arbete, som förklarats i strejk, att avlägsna sig från arbetsplatsen. 

Strejkvarsel

Med strejkvarsel avses ett meddelande som ska lämnas till riksförlikningsmannen och arbetsgivaren. Meddelandet ska ges skriftligen senast 14 dagar innan den planerade strejken inleds. Det fastställer arbetskonfliktens varaktighet, en verkställighetsplan för den, samt dess orsaker och omfattning.

Opinionsyttring

Opinionsyttring är en grundlagsenlig rätt Opinionsyttringar sker utanför arbetstiden. Med opinionsyttringar antingen stöder eller motsätter man sig någonting, eller så ordnas de för någon önskad ändring.

Förhandlingsresultat

När fackförbundet och arbetsgivarförbundet var för sig kommer överens om innehållet i ett nytt kollektivavtal, uppstår ett s.k. förhandlingsresultat. Tehys fullmäktige godkänner förhandlingsresultat. Först sedan kan man säga att ett kollektivavtal har uppstått. Det ges inga detaljer om förhandlingsresultatet innan det godkänts.

Lokal ledning

En lokal ledning är en del av en arbetskonfliktorganisation och tillsätts för ett företag eller en arbetsplats samt svarar för att arbetskonflikten genomförs lokalt. 

Punktstrejk

Ett arbete avbryts för en viss, kort tid. 

Politisk stridsåtgärd

Man strävar efter att påverka beslutsfattare och beslutsfattning i samhället, såsom riksdagen, regeringen eller kommunfullmäktige. Då är en arbetskonflikt inte riktad mot någon arbetsgivare och inget brott mot fredsplikten sker.

Strejkbrytare

En strejkbrytare är en person som utför arbete under strejk och inte följer förbundets beslut om stridsåtgärder. Strejkbrytaren kan också vara medlem i något annat fackförbund, eller en icke-organiserad person som bryter mot strejken. Skyddsarbetare är inte strejkbrytare.

Avtalslöst tillstånd

Kollektivavtalet har sagts upp, dess giltighetstid har löpt ut och förhandlingarna med arbetsgivarförbundet har brutits. 

Skyddsarbete

Skyddsarbete är sådant arbete som under en arbetskonflikt är nödvändigt för att förhindra fara för människors liv eller hälsa eller för att skydda sådan egendom som särskilt äventyras till följd av en arbetskonflikt.

Stödåtgärd

En åtgärd avsedd som stöd för förhandlingar, såsom förbud mot övertidsarbete, strejk, opinionsyttring, ansökningsförbud eller annat dylikt. 

Stödåtgärdernas centrala ledning

Den centrala ledningen för stödåtgärder består av funktionärer i Tehy och tillsätts av Tehys styrelse. Den centrala ledningen koordinerar arbetskonflikten i dess helhet, håller kontakt med de lokala ledningarna samt ställer gränserna eller drar linjerna för förhandlingar om skyddsarbete.

Stödåtgärdsorganisation

På lokal nivå ansvarar fackavdelningens styrelse för stödåtgärderna.

Kollektivavtal

Ett avtal mellan arbetstagarorganisationen och arbetsgivarorganisationen om villkoren för arbetsförhållanden.

Arbetstillstånd

Tillstånd av arbetskonfliktorganisationen att utföra arbete under arbetskonflikten.

Fredsplikt

Fredsplikten binder arbetsgivaren och arbetstagarna medan kollektivavtalet är i kraft.

Lockout

Lockout är en stridsåtgärd som arbetsgivaren genomför. Den innebär att arbetsgivaren hindrar arbetstagarna från att komma till arbetet och avbryter utbetalningen av löner.

Arbetskonflikt

En arbetskonflikt är en gruppåtgärd i syfte att utöva påtryckningar på den andre förhandlingsparten. Stridsåtgärder är bl.a. strejk, förbud mot övertid och byte av arbetsskift, ansökningsförbud samt utmarsch.

Konflikträtt

Konflikträtt är en rätt under skyddet av friheten att organisera sig fackligt som garanteras av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. 

Arbetsdomstolen

Avgör bl.a. plikter för olagliga stridsåtgärder.

Beslut om arbetskonflikt

Tehys fullmäktige beslutar om arbetskonflikter. Beslutet binder medlemmarna. Efter beslutet ges varsel om arbetskonflikt.

Riksförlikningsman

Riksförlikningsmannen medlar i arbetskonflikter och hjälper parterna att finna en lösning då förhandlingarna hamnar i dödläge. Riksförlikningsmannen kallar parterna till förhandlingar och förbunden ska delta i dem.

Riksförlikningsmannen hör vardera parten och ger ett förlikningsförslag. Det går till arbetsgivarförbundets och fackförbundets beslutande organ för behandling. Förlikningsförslaget ska godkännas eller förkastas som det är. Det är hemligt tills organen behandlar det.

Tjänsteinnehavare

En arbetstagare i tjänsteförhållande. Generellt en person som utövar offentlig makt. Tjänsteinnehavare är bundna av avsevärt striktare bestämmelser i fråga om arbetskonflikter än anställda under arbetsavtal. Se skyddsarbete.

Förbud mot övertid och/eller byte av arbetsskift

Under förbudet mot övertid följer tehyiterna en regelbunden arbetstid men utför inte övertidsarbete eller tilläggsarbete. Förbudet mot övertid kan också förenas med förbud mot byte av arbetsskift.

Förbudet mot byte av arbetsskift innebär att man utför sitt arbete enligt planerade skiftlistor och inte gör skiftbyten på arbetsgivarens begäran, såvida anledningen inte är motiverad. Övertidsarbete upphör.