Kuva: iStock

Under kvinnornas lönedag vädjar Tehy och Super till regeringen: jämlikhetsanteckningarna i regeringsprogrammet måste implementeras

År 2010 var lönen hos finska kvinnor i medeltal 83,8 procent av männens lön. Skillnaden är cirka 7 900 euro i den genomsnittliga årslönen som omfattar alla löntagare. Följden av löneskillnaden är att kvinnorna kalkylmässigt arbetar gratis i slutet av året. Målsättningen med kvinnornas lönedag som firas den 1 november är att fästa uppmärksamhet på detta missförhållande.

Statistiker visar att inga tillräckliga åtgärder för att korrigera löneskillnaden mellan kvinnor och män har gjorts. Löneskillnaden mellan könen har långsamt krympt och kvinnans euro har redan länge i Finland varit aningen över 80 cent. Skillnaden har börjat öka på nytt efter en långsam krympning. Korrigerande åtgärder måste ske snabbt.

Lika lön ska betalas för lika och likvärdigt arbete. Internationella rätten, EU-rätten samt den nationella lagstiftningen förpliktar till lika löner. Med jämna mellanrum får Finland anmärkningar om löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

Det finns nedtecknat i regeringsprogrammet att lönejämlikheten främjas genom att fortsätta likalönsprogrammet som måste vara mera respekterande och effektivare än innan. Det centrala målet med programmet är att regeringen samt organisationerna som representerar arbetsgivarna och arbetstagarna binder sig till åtgärder för att bedöma kraven på arbetet, befrämja lika lön och insynen i lönesättningen samt för att häva segregationen i arbetslivet. Tills vidare har arbetsgivarsidan inte överenskommit om några konkreta åtgärder som skulle befrämja lika löner.

– Då skillnaden ökat har målet för lika löner rymt och problemet korrigeras aldrig i den takten. Detta kan inte godkännas. Likalönsprogrammet bör absolut fortsättas och det måste vara effektivare än innan, säger SuPers ordförande, Silja Paavola.

90 procent av arbetskraften inom social- och hälsovårdsbranschen är kvinnor. Vårdarförbunden Tehy och SuPer kräver att jämlikhetsanteckningarna i regeringsprogrammet ska implementeras och att staten måste delta i att överbrygga löneskillnaden.

– Det finns redan nu brist på arbetskraft inom vårdbranschen och behovet ökar i framtiden. Samtidigt har branschens dragningskraft hela tiden minskat. För mången har coronan blivit den sista droppen för att lämna vårdarbetet. I andra branscher lockar man arbetskraft med reda pengar – med en bättre lön. Varför saknas detta fortfarande i utbudet av förfaringssätt hos arbetsgivarna i den kvinnodominerade social- och hälsovårdsbranschen, frågar Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.

Arbetarna inom vårdbranschen är frustrerade på att deras ansträngning under coronatiden inte iakttagits ekonomiskt, till skillnad från många andra EU-länder, där man betalat coronatillägg eller annars med lön ersatt för olägenheterna som orsakats av coronan.

Redan i våras krävde Tehy och Super ett coronatillägg. Statsmakten gav inget svar.

 

Mer information:

Tehys ordförande Millariikka Rytkönen, tfn 040 8210 028
SuPers ordförande Silja Paavola, tfn 050 527 5085

 

Graafi.Naisten keskiansio on 83,8 % miesten keskiansiosta.

Kaavio. Sukupuolten välinen palkkaero EU-maissa.