Bild: Ari Korkala

Tehy utredde vikariearrangemang: Sommaren är beroende av att man tänjer på skötarna

Bristen på vikarier i sommar sätter hälsovården, äldretjänsterna och småbarnspedagogiken på prov. Det är mest brist på sjukskötare och närvårdare. En enkät utförd av Tehy visar att arbetsgivarna mycket litar på att bristen på vikarier kan lappas med övertidsjobb, skiftbyten och att tänja på skötarna. En aning färre funktioner än förra sommaren stängs.

Tehys enkät till cirka 850 tehyitiska huvudförtroendemän, vice huvudförtroendemän och förtroendemän kartlade verksamheten och vikariearrangemangen i sommar inom såväl småbarnspedagogiken som social-, hälso- och sjukvårdsorganisationerna. Enkäten utfördes 26.4–16.5.2021 och 44 procent svarade på den.

82 procent av respondenterna berättade att organisationen anställer vikarier för sommaren. Rekryteringen har intensifierats under våren, men hälften av respondenterna säger ändå att man inte har fått tillräckligt många vikarier.

Det har varit problem med tillgången på vikarier, och bristen på utbildade sådana är den största orsaken. Behovet av sjukskötare, närvårdare och primärskötare är störst. 75 procent av respondenterna berättar om brist på sjukskötare och 62 procent om brist på närvårdare och primärskötare.

Inför sommaren förlitar arbetsgivarna sig på att personalen tänjer på sig, flexar med planerade arbetsskift, cirkulerar på avdelningarna för lappa bristande skift och jobbar övertid. Det beräknas att mängden extra och övertidsarbete för den ordinarie personalen kommer att öka jämfört med förra sommaren. 58 procent av respondenterna bedömer detta vara fallet. En del arbetstagare är väldigt trötta på ständiga ändringar i arbetsskiften. Arbetstagarnas vilja till flexibilitet har även minskat.

Endast 12 procent av arbetsgivarna har börjat använda olika incitament (t.ex. rekryteringstillägg, särskilda ersättningar eller förhöjd larmpenning) för att förbättra tillgången till arbetskraft.

– De flesta arbetsgivare använder inte ekonomiska incitament för att få vikarier och kompetent arbetskraft. I stället byggs verksamheten i sommar på att vårdpersonalen gång på gång tänjer på sig. Härvidlag tar arbetsgivaren stora risker, säger Millariikka Rytkönen, ordförande för Tehy.

Hon anser att patientsäkerheten utan vidare är i fara om det inte finns tillräckligt med kompetenta vikarier. Så är det i synnerhet inom funktioner med krav på lång inskolning, såsom vid intensivvård, jour eller förlossning. Rytkönen säger att Tehy kommer att ge sina medlemmar instruktioner inför sådana situationer.

Även den bristande dragningskraften hos såväl branschen (67 %) som organisationen (54 %) anses vara orsaker till rekryteringsproblemen. Det frågades inget särskilt om lönerna, men många respondenter tog i de valfria svaren upp att den svaga lönenivån var en viktig orsak till sektorns dåliga dragningskraft.

Tehys enkät visar att nedskärningarna i eller stängningarna av funktioner inom småbarnspedagogiken respektive social-, hälso- och sjukvården har varit något färre än i fjol. Coronaläget på våren i fjol jämte beredskapen för det torde ha medverkat till den större mängden stängningar förra sommaren. Även under året har funktioner varit stängda, vilket å sin sida påverkar stängningsbehovet denna sommar.

Funktioner skärs ner eller stängs på grund av brist på arbetskraft. Detta säger 56 procent av respondenterna. En etablerad orsak till stängningarna är även att behovet av tjänster vanligen minskar under sommaren. 54 procent av respondenterna uppger detta vara en orsak. Stängningar motiveras också med inbesparingar (32 %).

Inom den specialiserade sjukvården riktas nedskärningarna främst mot operationsverksamhet och rådgivningsverksamhet.

Inom primärvården berör nedskärningarna främst mottagnings- och rådgivningsverksamheten. Även småbarnspedagogiken kommer att skäras ner i sommar.

Ständigt flexande försämrar orken i arbetet, framför allt om behovet att flexa alltid utgår från annat än arbetstagarens egen vilja. Det blir också omöjligt att samordna arbetet och familjelivet om man jobbar mycket övertid, byter skift, och semestrar varken planeras eller godkänns i tid. 

 – Coronaåret har varit hårt för vårdpersonalen. Långvarig belastning försämrar orken, återhämtningen och hälsan. Arbetsgivaren har en lagstadgad skyldighet att se till arbetshälsan och välbefinnandet i arbetet. Även tillräckliga resurser och ordentlig inskolning av arbetstagarna är en oskiljbar del av arbetshälsan, påminner Kaija Ojanperä, arbetslivsexpert hos Tehy.

Plock ur valfria svar:

”Ledningen vet inte vad som händer på sjukhuset.”
”Arbetsgivaren har sannerligen inte ännu insett den kommande bristen på vårdpersonal.”
”Man lider av brist på s.k. behöriga vikarier.”
”Situationen med vikarier i år är ännu värre än förr.”
”Det finns ingen som fyller platsen vid plötslig frånvaro.”
”Lönen är det största problemet vid rekrytering. Lönen är inte attraktiv i förhållande till ansvaret och mängden arbete.”
”Läget börjar vara outhärdligt. Arbetsgivaren förlitar sig på att personalen flexar i arbetsskiften.”
”Inom äldrearbetet är situationen helt katastrofal och man får inga vikarier, och ändå försöker inte arbetsgivaren med pengar locka nya arbetstagare eller ens ersätta bättre för flextider.”
”Personalen flyttas från en enhet till en annan utan tillräcklig inskolning, vilket utgör ett hot mot patientsäkerheten.”
”Semestrarna inom småbarnspedagogiken fastställs alltid i sista minuten, inom ramen för minimitiden två veckor på förhand.”

De bifogade filerna: