Tehy: Dimensioneringen av vårdpersonalen och vårdens kvalitet måste stadgas i lag

Dimensioneringen av hälso- och sjukvårdspersonalen och vårdens kvalitet vid effektiverade serviceboenden måste stadgas i lag. I lagstiftningen ska både minimiantalet vårdare, kriterier för vårdberoende som beskriver kvaliteten samt inverkan av behovet av terminalvård definieras.

Image text
bild: iStock

– Tehy har skärpt sin ståndpunkt. Situationen har klart förändrats sedan 2012, då lagen om social- och hälsovårdstjänster för äldre stiftades. Det har framkommit mycket allvarliga brister och försummelser i vården och omsorgen av äldre. Inte heller personaldimensioneringen har förverkligats på det sätt som riksdagen krävde när den godkände lagen om social- och hälsovårdstjänster för äldre, konstaterar Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.

Situationen har förändrats även i det avseendet att de äldre som behöver vård är i allt sämre skick. Därför kan inte dagens rekommenderade minimidimensionering infogas i lag, utan vårdpersonalens minimibemanning vid effektiverade serviceboenden måste höjas från nuvarande 0,5 till 0,7.

– Jag betonar i synnerhet att vi i denna siffra endast kan räkna in de arbetstimmar för social- och hälsovårdspersonalen (till exempel närvårdare och sjukskötare) som används till direkt vårdarbete. Behovet av annan assisterande personal ska definieras separat, säger Rytkönen.

Enligt Tehy räcker det dock inte med en siffra. I lagstiftningen måste dessutom vårdbehovets inverkan på mängden tillräcklig personal definieras noggrannare än i dag. Vårdbehovet och de förändringar som sker i det (vårdberoende) måste utvärderas nationellt på ett enhetligt sätt, till exempel med RAI-metoden eller motsvarande. RAI är ett standardiserat verktyg för datainsamling och observation som är avsett för bedömning av klientens servicebehov och bland annat upprättande av vårdplaner.

Även behovet av terminalvård måste beaktas bättre än i dag i personaldimensioneringen. Enligt Rytkönen är det en outhärdlig tanke att klienter vid vårdhem är ensamma i dödsögonblicket. När vårdbehovet ökar, till exempel just vid terminalvård, ska bemanningen vara klart högre än miniminivån.

– Senast nu efter den senaste tidens nyheter står det klart att egenkontrollen och myndighetskontrollen måste effektiviseras. Kontrollprocesserna måste göras snabbare och det måste bli kännbara sanktioner för försummelser.

Även tillgången på rehabilitering måste tryggas och ledarskapets och chefsarbetets ställning stärkas inom äldreomsorgen. Enligt Tehy bör i synnerhet antalet närmaste chefer utökas.

En verkligt stor fråga är hur branschens dragningskraft ska tryggas.

– Om lönen, arbetsförhållandena och personalens välbefinnande inte förbättras är det ett verkligt hot att vi i fortsättningen inte kommer att hitta arbetstagare till tjänster för äldre. Här handlar det oundvikligen även om finansieringen av äldreomsorgen som vi i Finland måste få upp till nordisk nivå, säger Rytkönen. 

Mer information:

Tehys utvecklingschef Kirsi Markkanen, tfn 040 533 7086 (bland annat dimensioneringsfrågan och lagen om social- och hälsovårdstjänster för äldre)
Tehys ledande jurist Vappu Okkeri, tfn 0400 913 230 (bland annat situationen för privata omsorgstjänster)