Tehy: En exportdriven arbetsmarknadsmodell och att lagvägen binda medlarens händer skulle driva skötarna i en evig lönegrop och Finland inpå samma väg som Ungern

Tehy anser att EU-rätten och de internationella fördrag om binder Finland ställer hinder för regeringens planer att ändra lagen om medling i arbetstvister. Tehy lämnade i dag sitt utlåtande om skrivningarna i regeringsprogrammet, vad gäller den exportdrivna arbetsmarknadsmodellen och att utveckla medlingssystemet.

Tehys ordförande Millariikka Rytkönen anser att regeringens plan skulle lämna skötarna i en evig lönegrop och orsaka allvarliga problem för social- och hälsovårdsbranschen, som är ytterst viktig för samhället. Finland skulle också allvarligt bryta mot internationella fördrag och sina skyldigheter som medlem i Europeiska unionen.

– Som intressebevakare för skötarna har jag upprepat att den exportdrivna lönemodellen och att lagvägen begränsa medlarens verksamhet lämnar skötarna i en evig lönegrop. Varje förnuftig människa inser att det är fråga om funktioner som är kritiska för samhället. Sjuka, barn och äldre ska skötas i alla lägen, och det råder en global brist på skötare. Regeringens plan är inte realistisk, konstaterar Millariikka Rytkönen.

Tehy anser dock att arbetsmarknadsparterna kan förhandla om en ny arbetsmarknadsmodell.

– Vi inser den ekonomiska synvinkel och i viss mån även behovet av en ny modell, men man kan varken angripa grundläggande rättigheter eller lagledes fastställa nivån på löneförhöjningar. Man kan förhandla om en ny arbetsmarknadsmodell, men genuint och under en egen tidsplan, inte genom att hota med lagstiftning, säger Rytkönen.

Det är särskilt viktigt för Tehy att man inom en eventuell ny lönemodell av motiverat skäl även kan anta lösningar som avviker från riktlinjerna.
 
– Motiverade skäl kunde vara exempelvis arbetskraftsbrist inom branschen, främjande av lönejämställdhet, utveckling av lönesystemet eller något annat branschspecifikt, vägande skäl, framhäver Rytkönen.

Tehys jurist Jarkko Pehkonen säger att man även juridiskt sett ovillkorligen måste avtala om arbetsmarknadsmodellen, och inte reglera den med en lag.

– Det är för arbetsmarknadsorganisationerna med förhandlings- och avtalsrätt att avtala om detta. Lagstiftaren kan stödja arbetsmarknadens verksamhet med egna lösningar, men det är inte möjligt att begränsa medlarens befogenheter genom att infoga en nivå på löneförhöjningar i en lag. Om man gör detta skulle Finland bryta mot flera av Internationella arbetsorganisationens ILO:s konventioner och mot sina centrala skyldigheter som medlem i Europeiska unionen.

Artikel 98, 87 och 154 i Internationella arbetsorganisationen ILO:s konvention tryggar friheten att organisera sig, rätten till arbetskonflikt och självständiga kollektiva förhandlings- och avtalsrättigheter.

– Till exempel konventionens artikel 87 om friheten att organisera sig inom facket förbjuder uttryckligen alla åtgärder från offentliga myndigheters sida som gör det svårare för fackförbund att utöva sin verksamhet efter eget gottfinnande. Konventionen förbjuder stater att stifta eller tolka lagar så att detta strider mot garantierna i konventionen, beskriver Pehkonen.

Finland, som tidigare var känd som mönsterelev i EU, skulle sannerligen även försumma sina skyldigheter enligt EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och strunta i EU:s minimilönedirektiv, om regeringprogrammets ifrågavarande skrivningar gick vidare.

Europeiska sociala stadgan, som i Finland även gäller som lag, ålägger stater att främja ett frivilligt förhandlingssystem mellan arbetsgivare och arbetstagare samt att skapa och använda ett relevant medlingssystem för utredning av arbetskonflikter.

– Stadgan ställer ett krav på saklighet avseende medling, som inte uppfylls om man genom lag i förväg stiftar om ensidiga begränsningar av förslag till löneförhöjningar, varnar Pehkonen.

Om regeringens projekt framskrider till lagstiftning, kan Finland vara på samma väg som Ungern, säger Rytkönen på Tehy.

– Staten Finland skulle med ett slag slänga en stor del av sina förpliktelser på sophögen, som västerländsk demokrati, medlem i Europeiska unionen och i det internationella regelbaserade systemet. Är det här verkligen riktningen dit regeringen vill att vårt land tar stegen, frågar hon.

Tehy, fackorganisation för social- och hälsovårdssektorn samt det pedagogiska området, lämnade i dag sitt expertutlåtande om noteringarna i regeringsprogrammet, vad gäller den exportdrivna arbetsmarknadsmodellen och att utveckla medlingssystemet. Utlåtandet har skrivits i ett läge där arbetsmarknadsorganisationerna inte har avtalat om en arbetmarknadsmodell.

Mer information:

Tehys ordförande Millariikka Rytkönen, intervjuförfrågning via Jaana Reijonaho tfn 040 356 8409, jaana.reijonaho(at)tehy.fi

Tehys specialsakkunnige, jurist Jarkko Pehkonen, tfn 040 531 5464, jarkko.pehkonen(at)tehy.fi

Tehys utlåtande om noteringarna i regeringsprogrammet, vad gäller den exportdrivna arbetsmarknadsmodellen och att utveckla medlingssystemet har bilagts.