Kuva: Jaakko Martikainen

Ordlista

Lär dig termerna som används i kollektivavtalsförhandlingarna.

Nödarbete

Arbetsgivaren kan beordra arbetstagarna att utföra nödarbete om arbetsplatsen har råkat ut för en oförutsedd händelse, till exempel en naturkraft eller eldsvåda. Att beordra arbetstagarna att utföra nödarbete förutsätter en plötslig orsak, och behovet av nödarbetet ska uppstå oväntat. Nödarbete kräver inte arbetstagarens samtycke. Arbetskonflikter uppfyller inte kriterierna för nödarbete, eftersom man alltid informerar om till exempel en strejk i förväg. 

Efterverkning 

Efterverkning innebär att bestämmelserna i det gamla kollektivavtalet tillämpas på arbetsplatsen även under avtalslösa perioder tills det nya avtalet träder ikraft.  

Timmar enligt konkurrenskraftsavtalet

Timmarna enligt konkurrenskraftsavtalet förlängde den årliga arbetstiden med 24 timmar utan löneförhöjningar. Arbetsmarknadsorganisationerna ingick konkurrenskraftsavtalet sommaren 2016 på krav av regeringen. Bland annat förlängdes arbetstiderna med avtalet. Tehy vill slopa de oavlönade timmarna enligt konkurrenskraftsavtalet. 

Förbundsrunda

Under en förbundsrunda kommer fackförbunden överens med arbetsgivarförbunden om löner och arbetsvillkor, utan att arbetsmarknadscentralorganisationerna först har kommit överens om ramarna. Ett annat alternativ är en centraliserad lösning, där förbunden förhandlar utifrån centralorganisationernas avtal. Centraliserade lösningar genomförs enligt arbetsgivarna inte längre i Finland.  

Förhandlingsresultat 

Förhandlingsresultatet uppstår när fackförbundets och arbetsgivarförbundets förhandlare kommer överens om innehållet i det nya kollektivavtalet. Förbundens beslutsfattare, det vill säga medlemmarnas representanter, måste godkänna förhandlingsresultatet. Först då kan man säga att ett nytt avtal har uppstått. Före behandling ges inga detaljerade uppgifter om förhandlingsresultatet i offentligheten.  

Normalt bindande kollektivavtal 

Ett normalt bindande kollektivavtal är bindande endast för de medlemmar i arbetsgivarförbundet, det vill säga arbetsgivarföretagen, som har ingått avtalet.   

Lokala avtal

Lokala avtal ingås på arbetsplatsen. Fackavdelningen eller förtroendemannen kan förhandla lokalt om bättre villkor än i kollektivavtalet.  

Huvudavtalsorganisation 

Huvudavtalsorganisationer är de förhandlingsorganisationer som fackförbunden inom den kommunala sektorn bildar. Tehy, SuPer och SPAL bildar KoHo. Andra huvudavtalsorganisationer är JUKO och JAU. 

Kommunarbetsgivarna KT är arbetsgivarens intresseorganisation och huvudavtalsorganisationens motpart i de kommunala förhandlingarna. 

På den privata sidan representeras arbetsgivarna i kollektivavtalsförhandlingarna av arbetsgivarorganisationen inom den privata social- och hälsovårdsbranschen Välmåendebranschen HALI, Suomen Sairaankuljetusliitto (Sjuktransportförbundet), Tandläkarnas arbetsgivarförening, Avainta, Seure, Studenternas hälsovårdsstiftelse YTHS och Arbetshälsoinstitutet. Inom den privata sektorn bildar Tehy, SuPer och Erto förhandlingsorganisationen TSN. 

Stridsåtgärder

Stridsåtgärder, det vill säga stödåtgärder inom kollektivavtalsförhandlingarna, ökar trycket, när förhandlingarna har avslutats utan resultat. Stödåtgärder är till exempel förbud mot övertid och byte av arbetsskift, olika slags demonstrationer och strejk. Stridsåtgärderna är lagliga så länge kollektivavtalet inte gäller.  

Konflikträtt

Konflikträtten är en del av fackförenings- och organisationsfriheten som hör till de grundläggande rättigheterna. Ett fackförbund har laglig rätt att strejka eller vidta andra stridsåtgärder, när fredsplikten inte gäller under så kallade avtalslösa perioder. Enskilda arbetstagare kan inte gå i strejk, utan det är alltid fråga om ett beslut av fackförbundet.  

Motparten och riksförlikningsmannen ska alltid informeras om stridsåtgärder två veckor innan de inleds. Riksförlikningsmannen kan föreslå att stridsåtgärden flyttas med ytterligare två veckor. 

Avtalslöst tillstånd 

Med avtalslöst tillstånd avses den period som följer efter att ett avtal har upphört, under vilken fredsplikten inte gäller och lagliga stridsåtgärder är möjliga.  

Avtalsperiod 

Med avtalsperiod avses den tid då ett kollektivavtal gäller. Vanligen säger löntagarorganisationen upp avtalet så att det upphör på avtalsperiodens sista dag. Även arbetsgivaren kan säga upp avtalet. Om kollektivavtalet inte sades upp skulle dess giltighetstid fortsätta med samma innehåll under den tid som har överenskommits i det ursprungliga avtalet och inga förhandlingar om ett nytt avtal inledas. 

Skyddsarbete

Skyddsarbete är lagstadgat arbete som ska utföras under strejk för att trygga medborgarnas liv och hälsa. Skyldigheten att utföra skyddsarbete gäller endast tjänsteförhållanden. Arbetstagare i anställningsförhållanden är inte skyldiga att utföra skyddsarbete.  

Riksförlikningsman 

Riksförlikningsmannen löser arbetstvister och hjälper till att hitta lösningar i förhandlingar som har hamnat i en återvändsgränd. Parterna måste gå med på förhandlingar med riksförlikningsmannen när hen kallar dem.  

Förlikningsförslaget är riksförlikningsmannens lösning på situationen. Förlikningsförslaget går till arbetsgivarförbundets och fackförbundets beslutande organ för behandling. Förlikningsförslaget är hemligt så länge organen behandlar det. 

Tjänste- och arbetskollektivavtal 

Ett avtal som förhandlas fram mellan arbetsgivar- och löntagarförbunden. I avtalet kommer man överens om löner och övriga villkor för tjänsteförhållandet. 

Allmänt bindande tjänste- och arbetskollektivavtal

Ett allmänt bindande tjänste- och arbetskollektivavtal är riksomfattande och tillräckligt representativt inom sitt tillämpningsområde. Den oberoende nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan avgör om ett kollektivavtal är allmänt bindande. Nämnden verkar inom social- och hälsovårdsministeriet.