Frågor om vaccinering av personal

Vaccinationerna av anställda och studerande inom social- och hälsovårdsbranschen ändrades den 1 mars 2018, när 48 § om vaccination av anställda och studerande (för att skydda patienter) i lagen om smittsamma sjukdomar trädde i kraft. Tolkningen av bestämmelsen har väckt många frågor på arbetsplatser och Tehy har kontaktats aktivt med anledning av den.

På denna sida finns de oftast ställda frågorna om tolkning av bestämmelsen med svaren. Längst ner på sidan finns även annat extra material om ämnet, bland annat presentationerna från vaccinationsseminariet hösten 2017 och andra nyttiga länkar.

1. Kan arbetsgivaren ålägga en arbetstagare att vaccinera sig?

Att vaccinera sig är frivilligt – inte ett tvång, eftersom var och en har rätt till personlig frihet och integritet. Vaccinationerna av anställda och studerande inom social- och hälsovårdsbranschen ändrades den 1 mars 2018 när bestämmelsen (48 §) i lagen om smittsamma sjukdomar trädde i kraft. Där föreskrivs om vaccination av anställda och studerande för att skydda patienter.

Bestämmelsen förpliktar arbetsgivaren att uppskatta hurdant vaccinationsskydd personalen vid social- och hälsovårdens enheter behöver för att skydda patienterna. Tillämpningsområdet för lagen omfattar de offentliga och privata verksamhetsenheter inom socialvården och hälso- och sjukvården i vilkas klient- och patientutrymmen vårdas sådana klienter eller patienter som medicinskt sett är utsatta för allvarliga följder av smittsamma sjukdomar. Vid dessa enheter får arbetsgivaren endast av särskilda skäl anlita personer med bristfälligt vaccinationsskydd. En anställd och en studerande som utför arbetspraktik ska ha antingen vaccin- eller sjukdomsinducerad immunitet mot mässling och vattkoppor. Dessutom förutsätts de också ha vaccinationsskydd mot influensa och personer som tar hand om spädbarn även mot kikhosta.

Vi rekommenderar dock att de som arbetar inom hälsovården tar de vaccin som rekommenderas av de finländska hälsovårdsmyndigheterna, och som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet. Vaccinationerna förhindrar spridning av sjukdomar och främjar förutom personalens egen hälsa även patientsäkerheten.

2. Kan arbetsgivaren förutsätta ett skydd enligt 48 § i lagen om smittsamma sjukdomar i behörighetsvillkoren?

För yrkespersonal inom hälso- och sjukvården krävs ofta en utredning av hälsotillstånd innan de tar emot ett arbete eller en tjänst. Arbetsgivaren kan för uppgifter enligt 48 § i lagen om smittsamma sjukdomar förutsätta ett skydd vars behov har bedömts medicinskt och enhetsspecifikt. I platsannonsen ska nämnas att ett skydd enligt 48 § i lagen om smittsamma sjukdomar krävs för uppgiften.

Företagshälsovården bedömer arbetstagarens lämplighet i samband med hälsoundersökningen inför anställning.

3. Ska den anställda berätta för arbetsgivaren om hen har vaccinerat sig mot influensa?

Den anställda är inte skyldig att berätta om hen har vaccinerats eller lämna arbetsgivaren ett intyg över sin lämplighet. Hälsoinformation är känsliga personuppgifter, och behandlingen av sådana regleras i lag. De hör till integritetsskyddets kärnområde. Företagshälsovården har inte heller rätt att lämna ut information om lämplighet till arbetsgivaren utan den anställdas samtycke.

Vid rekrytering kan arbetsgivaren förutsätta ett vaccinationsskydd enligt lagen om smittsamma sjukdomar och låta bli att anställa arbetstagaren, om utredningar inte ges. Även kollektivavtalen kan innehålla bestämmelser gällande krav på att uppvisa läkarintyg.

4. Hur ska behovet av skydd enligt 48 § i lagen om smittsamma sjukdomar bedömas?

Arbetsgivaren ska bedöma behovet av skydd medicinskt och enhetsspecifikt och anlita en expert som är insatt i förebyggande av smittsamma sjukdomar som hjälp. Uppgiftsspecifikt ska till exempel bedömas hur regelbundet, fortlöpande eller långvarigt man i uppgiften vårdar patienter med betydligt nedsatt immunförsvar.  Den medicinska bedömningen ska även motiveras för de anställda.

5. Måste den anställda skriftligen bevisa sitt vaccinationsskydd för arbetsgivaren?

Arbetsgivaren kan förutsätta ett utlåtande om lämpligheten till uppgifter enligt lagen om smittsamma sjukdomar. Enligt lagen räcker det med ett muntligt meddelande från den anställda.

Lämplighetsutlåtandet ges i regel av företagsläkaren. Lämpligheten antecknas i utlåtandet och anges med lämplig/lämplig med begränsningar/icke lämplig. Även utlåtandets giltighetstid anges i utlåtandet. Ettt negativt beslut ska motiveras för arbetstagaren om de hälsomässiga förutsättningarna inte uppfylls.

6. Kan jag bli uppsagd på grund av att jag inte har tagit vaccinet?

Om en anställd på grund av ett bristfälligt vaccinationsskydd inte kan användas i arbetsavtalsenliga uppgifter, kan det uppstå en grund för uppsägning. Arbetsgivaren ska dock utreda möjligheterna att erbjuda annat arbete innan hen säger upp den anställda. Någon grund för uppsägning finns åtminstone inte när arbetsgivaren kan placera den anställda i arbetsuppgifter där inget vaccinationsskydd krävs. Eftersom lagen ännu inte har trätt i kraft, finns det ingen rättspraxis om uppsägningar på grund av vaccinationsvägran. Därför finns det ännu inte något svar på frågan om vägran att ta influensavaccin kan vara en grund för uppsägning, i det fall att arbetsgivaren inte kan placera den anställda i andra uppgifter.

7. Sätts jag i karens om jag blir uppsagd på grund av ett bristfälligt vaccinationsskydd?

Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa uppstår det en karens på tre månader om den anställda själv har varit orsak till att anställningsförhållandet upphört (har sagt upp sig själv eller arbetsgivaren har sagt upp hen på grund av en orsak som har med den anställdas person att göra). Beslutet om karensen fattas av arbets- och näringscentralen, och arbetslöshetskassorna är enligt lagen bundna av centralens beslut.  I nuläget är det oklart om den anställda sätts i karens gällande arbetslöshetsskyddet om hen sägs upp på grund av att hen inte har tagit influensavaccin.

8. Kan arbetsgivaren beordra mig till oavlönad ledighet eller låta bli att betala lön?

Arbets- och tjänstledighet förutsätter ett avtal mellan den anställda och arbetsgivaren och är alltid frivillig. Arbetsgivaren kan alltså inte ensidigt beordra dig till arbets- eller tjänstledighet och får inte trycka på dig att ansöka om ledighet. Arbetsgivaren är skyldig att betala lönen även om den anställda inte tilldelas något arbete.

9. Vad händer om jag får en varning?

Att den anställda inte har låtit vaccinera sig utgör i sig inte en grund för att ge en varning. Om du vår en varning lönar det sig att bestrida den skriftligen. Det viktigaste är att du tar upp de grunder på vilka du anser att varningen är ogrundad.

10. Kan arbetsgivaren permittera mig på grund av att jag inte har tagit vaccinet?

Att den anställda inte tagit vaccinet utgör i regel inte en grund för permittering. Om du blir permitterad, ta kontakt med din förtroendeman.

11. Kan en anställd beordras att ta ut semester om hen inte tagit vaccinet?

Arbetsgivaren bestämmer om tidpunkten för årssemestern inom ramarna för årssemesterlagen och kollektivavtalet. Arbetsgivaren kan endast bestämma att semesterdagar som intjänats 1.4.2017–31.3.2018 under det föregående kvalifikationsåret ska tas ut under sommarsemesterperioden 2.5–30.9.2018. Dessutom ska kravet på anmälningstiden på en månad före semestern iakttas.

12. Kan arbetsgivaren flytta mig till andra uppgifter?

Arbetsuppgifterna och arbetsplatsen fastställs i arbetsavtalet. Arbetsgivaren kan beordra dig till andra uppgifter endast inom ramen för arbetsavtalet. Man kan komma överens om ändringar med den anställdas samtycke men den anställda är inte skyldig att ge sitt samtycke. Arbetsgivaren kan göra ensidiga ändringar endast av produktionsskäl och på ekonomiska uppsägningsgrunder. Inom kommunsektorn och när kollektivavtalet AVAIN iakttas är den anställda skyldig att tillfälligt, under högst åtta veckor, också göra sådant arbete som avviker från arbetsavtalet, om arbetet kan anses vara lämplig för den anställda med tanke på hens utbildning och erfarenhet.

13. Vad ska jag göra om arbetsgivaren ger mig en varning eller säger upp mig?

Ta i första hand kontakt med den förtroendevalda på din arbetsplats. Om en förtroendevald saknas, ta kontakt med TEHY:s intressebevakning.

14. Kan arbetsgivaren be mig att underteckna en förbindelse där jag förbinder mig att ta influensavaccinet varje år?

De anställda är inte skyldiga att underteckna sådana förbindelser.

15. Förutsätts ett vaccinationsskydd mot influensa utanför influensasäsongen?

Något vaccinationsskydd mot influensa behöver inte krävas utanför influensasäsongen. Institutet för hälsa och välfärd följer den aktuella förekomsten av influensaepidemier per säsong. I allmänhet är influensasäsongen över efter maj. Vaccinationsskyddet kan effektiviseras på hösten i enlighet med tidsschemat för vaccinationer mot säsongsinfluensa.

16. Kan arbetsgivaren ålägga den anställda att använda andningsmask om den anställda inte är vaccinerad?

Arbetsgivaren kan med hänvisning till patientsäkerheten kräva att personalen använder personlig skyddsutrustning. Enligt arbetslagstiftningen ska arbetsgivarens instruktioner följas. Arbetsgivaren ansvarar såväl för de anställdas säkerhet och hälsa som för patientsäkerheten. Alla anställda ska behandlas jämlikt. I princip måste hela personalen använda personlig skyddsutrustning i samma uppgifter.

Den personliga skyddsutrustningen är i första hand avsedd att skydda de anställdas hälsa. Det rekommenderas att man på arbetsplatsen gemensamt kommer överens om i vilka situationer man ska använda personlig skyddsutrustning med tanke på patientsäkerheten.  Detta är även en kostnadsfråga för arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska dessutom introducera de anställda i användningen av den personliga skyddsutrustningen.

Om användningen av den personliga skyddsutrustningen avtalas separat för varje enhet, som en del av enhetens plan för patientsäkerhet.

17. Hur definierar lagen om smittsamma sjukdomar sådana patienter som är utsatta för allvarliga följder?

Enligt lagen är patienter som är känsliga för allvarliga följder av smittsamma sjukdomar sådana patienter vars immunförsvar är betydligt nedsatt på grund av sjukdom eller behandling av sjukdom, personer som fyllt 65 år och gravida kvinnor.

THL har utarbetat exempel på vaccinationsbehovet i olika enheter inom social- och hälsovården samt anvisningar för bedömning av vaccinationsskyddet.

I praktiken är det svårt att lista de enheter som omfattas av tillämpningen av lagen, eftersom den klientkrets som till exempel omfattas av institutions- eller hemvården och dessa klienters hälsotillstånd varierar, också inom samma serviceform. Arbetsgivaren ska bedöma behovet av vaccinationsskydd medicinskt och enhetsspecifikt och anlita en expert som är insatt i förebyggande av smittsamma sjukdomar som hjälp vid bedömningen. Arbetsgivaren ska även motivera för de anställda varför man vid enheten förutsätter ett skydd enligt 48 §.

18. Gäller bestämmelsen i lagen om smittsamma sjukdomar om vaccination av anställda och studerande även hemvård?

Bestämmelsen gäller inte hemvård. Daghem, skolor och klienternas hem är inte social- och hälsovårdens enheter. Hem är inte ett sådant klientutrymme som avses i lagen. Sådana är enligt lagen om smittsamma sjukdomar klient- och patientrum, fordon som används vid sjuktransporter samt jämförbara utrymmen i vilka det finns risk för smitta eller att smitta sprids till klienter eller patienter. Behovet av vaccinationsskydd för personalen som arbetar inom hemsjukvården kan basera sig på en medicinsk riskbedömning som görs separat för varje patient eller på att samma personal förutom i hemsjukvården även arbetar i andra klientutrymmen inom social- och hälsovården. Arbetsgivaren bedömer behovet av vaccinationsskydd medicinskt från situation till situation med hjälp av en expert som specialiserat sig på smittsamma sjukdomar.

Institutet för hälsa och välfärd rekommenderar att man också för hemvårdens personal erbjuder influensavaccinationer.

19. Gäller bestämmelsen i lagen om smittsamma sjukdomar om vaccination av anställda och studerande även småbarnspedagogik?

Bestämmelsen i lagen om smittsamma sjukdomar gäller inte småbarnspedagogik. Den hör inte till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Institutet för hälsa och välfärd rekommenderar att även dagvårdspersonalen årligen ska erbjudas vaccin mot influensa samt vaccin mot MPR och vattkoppor, utgående från bedömningen av arbetets faror, om de inte har sjukdomsinducerad immunitet. Arbetsgivaren är skyldig att ta hand om de ovan nämnda vaccinationerna.

20. Gäller 48 § i lagen om smittsamma sjukdomar även självständiga yrkesutövare?

Tillämpningsområdet för lagen omfattar de offentliga och privata verksamhetsenheter inom socialvården och hälso- och sjukvården i vilkas klient- och patientutrymmen vårdas klienter eller patienter som medicinskt sett är utsatta för allvarliga följder av smittsamma sjukdomar. Den aktör som har ansvaret för att ordna tjänsterna beslutar, utifrån en medicinsk bedömning, om det enhetsspecifika behovet av vaccinationsskydd.

Självständiga yrkesutövare arbetar ofta med riskgrupper. I avtalen avseende köp av tjänster kan man kräva att serviceproducenterna, deras personal och underleverantörer har ett vaccinationsskydd enligt 48 § i lagen om smittsamma sjukdomar. Arbetsgivaren ska bekosta nödvändiga vaccinationer till sina anställda, om de inte ingår i det nationella vaccinationsprogrammet. Enligt regeringens proposition är till exempel vaccinet mot vattkoppor för vuxna ett dylikt vaccin. Självständiga yrkesutövare kan få de nödvändiga vaccinationerna på den egna hälsovårdscentralen eller inom företagshälsovården såvida de har en.

21. Vem ansvarar för att de anställda vaccineras (för att skydda patienter)?

Företagshälsovården koordinerar vaccinationer av de anställda. Den utreder vaccinationerna och de sjukdomar som de anställda har genomgått och försäkrar att vaccinationen är lämplig utgående från det individuella hälsotillståndet. Företagshälsovården uppskattar dessutom arbetstagarens lämplighet till uppgiften i fråga utgående från vaccinationsbehovet som definierats av arbetsgivaren och som krävs i uppgiften. Arbetstagaren lämnar arbetsgivaren ett intyg över sin lämplighet.

Vaccinet ges av en person som fått en lämplig utbildning i vaccinering (vaccinationsförordningen) och registreras i patientdatasystemet omedelbart enligt förordningen om journalhandlingar.

Arbetsgivaren bekostar de vaccinationer åt sina anställda med vilka de beskyddas från arbetsrelaterade faror, samt för att skydda patienter vaccinationerna enligt lagen om smittsamma sjukdomar.

22. Hur utreder man den anställdas tidigare sjukdomar (vattkoppor, mässling)?

Företagshälsovården evaluerar den anställdas lämplighet (till de uppgifter som avses i § 48 i lagen om smittsamma sjukdomar) och utreder hens tidigare sjukdomar (vattkoppor, mässling osv.). Utgångspunkten är att det räcker med att den anställda själv värderar sitt vaccinationsskydd för företagshälsovården.  Om det råder osäkerhet över tidigare sjukdomar och vaccinationer, förstärker företagshälsovården den anställdas vaccinationsskydd vid behov. Lämpligheten ska bedömas enligt lagstiftningen om företagshälsovård, såvida arbetsgivaren kräver ett lämplighetsintyg.

Om man av någon anledning behöver utreda antikroppar kan detta göras i företagshälsovården på arbetsgivarens bekostnad.

23. Hur försäkrar man att den anställdas individuella hälsotillstånd beaktas (till exempel överkänslighet/allergier)?

Den som ger vaccinet inom företagshälsovården eller vid en annan hälsovårdsenhet evaluerar normalt de eventuella antikropparna utgående från personens individuella hälsotillstånd. Det individuella hälsotillståndet är ett sådant särskilt skäl som lagen om smittsamma sjukdomar avser och som ska beaktas. Enligt bestämmelsen kan arbetsgivaren av särskilda skäl också anlita en anställd med ett bristfälligt vaccinationsskydd, till exempel om annan yrkeskunnig personal inte finns till hands.  Ett särskilt skäl kan också vara en överkänslighet, en annan egenskap hos den som ska vaccineras eller det att en ny anställd snabbt behövs i sina uppgifter.  Det viktigaste när det gäller att tillämpa bestämmelsen och bedöma vaccinationsskyddet är att patienter som är utsatta för allvarliga följder av smittsamma sjukdomar vårdas av en personal som har ett tillräckligt skydd.

24. Vem har ansvaret för att anmäla om skadeverkningar och nödvändig vård, om en anställd tar vaccinet för att skydda patienterna?

Den som ger vaccinet ska anmäla observerade eller misstänkta skadeverkningar som har samband med bruk av läkemedel och vaccin och som är mer betydande än vad man visste på förhand till Fimea. Den vaccinerade personen kan även själv göra en anmälan om skadeverkningar till Fimea.

Det lönar sig att omedelbart meddela den vårdande läkaren och den företagshälsovårdsenhet där vaccinet gavs om misstänkta skadeverkningar av läkemedlet/vaccinet. Därför är det viktigt att även vaccinationerna av de anställda antecknas i journalhandlingarna på ett behörigt sätt och utan dröjsmål. Också den vård som eventuella skadeverkningar kräver ordnas inom företagshälsovården.

25. Kan företagshälsovården överlåta information om vårdpersonalens vaccinationer till chefen?

Uppgifter om en enskild anställds hälsa får inte överlåtas utan den berörda anställdas tillstånd eller utan ett uttryckligt lagrum som skulle berättiga utlämnandet av uppgifter.

Företagshälsovården kan dock överlåta statistiska uppgifter om hela personalens vaccinationsskydd (exempelvis på en viss avdelning) till arbetsgivaren.

Arbetsgivaren ska utnämna personer som representerar arbetstagaren och ge dem uppgifter, i vilka ingår att behandla hälsoinformation. De personer som behandlar uppgifterna får inte röja informationen för någon tredje part under anställningsförhållandet eller efter att det upphört.

26. Kan jag som sjukskötare vaccinera min kollega?

När kolleger vaccinerar varandra krävs skriftligt tillstånd från den läkare som ansvarar för läkemedelsvården.

Att vaccinera sin arbetskamrat är problematiskt i och med att den som vaccinerar inte har tillgång till den vaccinerades patientinformation, vilket kan leda till att antikroppar förbises.

Det är viktigt att vaccinationerna noggrant registreras i patientdatasystemen, så att man får korrekt information om vilka vacciner som har givits. Information om vaccinationerna skickas direkt från patientdatasystemen till det nationella vaccinationsregistret.

Den kollega som ger vaccinet kan dock inte själv registrera åtgärden i patientdatasystemet. Tillförlitligheten äventyras om någon annan än den som givit vaccinet registrerar informationen.  Anteckningar i journalhandlingarna ska göras utan dröjsmål i patientdatasystemet enligt förordningen om journalhandlingar.

Enligt förordningen om smittsamma sjukdomar får endast läkare ge vaccininjektioner. En annan yrkesperson inom hälsovården, exempelvis en hälsovårdare, barnmorska eller sjukskötare, får ge vaccin under uppsikt av läkare förutsatt att personen i fråga har lämplig utbildning. Att vaccinet ska ges under läkarens uppsikt innebär inte att läkaren måste vara fysiskt närvarande vid vaccinationstillfället, men läkaren ansvarar för att den som ger vaccinet har lämplig utbildning.

27. Vem har ansvaret för de studerandes vaccinationer enligt lagen om smittsamma sjukdomar?

Bestämmelsen i lagen om smittsamma sjukdomar om vaccination av personalen för att skydda patienterna gäller (från den 1 mars 2018) även studerande i branschen. Studenthälsovården ansvarar för de studerandes vaccinationer.

Den studerande ska före en praktikperiod utreda vad som föreskrivs om det skydd som behövs för arbete vid den enhet där hen ska utföra sin arbetspraktik.

Vaccinationer som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet och övriga vaccinationer som praktikplatsen kräver är avgiftsfria för de studerande. Studenthälsovården anskaffar nödvändiga vaccinationer utifrån den studerandes anmälan. Den försäkrar vaccinets lämplighet med hänsyn till hälsotillståndet och vaccinerar de studerande före arbetspraktiken.

Om det inte finns någon säkerhet om den studerandes tidigare sjukdomar, förstärks vaccinationsskyddet vid behov. I första hand litar man på den studerandes egen anmälan om att ha haft till exempel vattkoppor. För influensa och, när det gäller personer som tar hand om spädbarn även kikhosta, förutsätter lagen en vaccininducerad immunitet.

28. Hur kan en studerande bevisa att hen vaccinerats?

En studerande kan bevisa sitt vaccinationsskydd till exempel med ett hälso-/vaccinationskort. Om den studerande inte har rätt till studenthälsovårdens tjänster, ska hen ges de vaccinationer som behövs inom den kommunala primärvården (i studie- eller hemkommunen) enligt social- och hälsovårdsministeriets riktlinjer.

29. Kan en praktikperiod eller en period för inlärning i arbetet som främjar en studerandes yrkeskunskap inställas på grund av ett bristfälligt vaccinationsskydd?

Arbetsgivaren kan fatta beslut om förutsättningarna för studerande som har en period för inlärning i arbetet (avlagda studier eller vaccinationsskydd).  Arbetsgivaren avgör också om man tar emot studerande med bristfälligt vaccinationsskydd. Med ett sådant särskilt skäl som nämns i föreskriften i lagen om smittsamma sjukdomar avses personens individuella hälsotillstånd, och detta ska beaktas också när det gäller studerande i branschen. Om en studerande av hälsomässiga skäl inte kan ta vaccinet, ska hen helst be om ett intyg om detta från studenthälsovården. Det är bra att förhandla med utbildningsarrangören så att det individuella hälsotillståndet beaktas i planeringen av studierna.

30. Hur kan en studerande som arbetar sporadiskt eller vikarierar få de vaccin som saknas, om vaccinationsskyddet är bristfälligt?

När en studerande arbetar tillfälligt i uppgifter inom hälsovården, kan hen få de vaccin som förutsätts på arbetsplatsen också i arbetsplatsens företagshälsovård.

Minneslista för utredning av de anställdas skydd enligt 48 § i lagen om smittsamma sjukdomar:

1. Arbetsgivaren bestämmer utgående från en medicinsk bedömning behovet av vaccinationsskydd i olika uppgifter vid de olika enheterna och skickar uppgifterna till företagshälsovården.

2. Företagshälsovården tar till exempel med en självvärderingsenkät reda på den anställdas tidigare sjukdomar och vaccinationer. Företagshälsovården kompletterar vid behov ett bristfälligt vaccinationsskydd eller bedömer eventuella antikroppar utifrån det individuella hälsotillståndet. I bestämmelsen i lagen om smittsamma sjukdomar avses med särskilda skäl bland annat personens individuella hälsotillstånd som ska beaktas. Företagshälsovården bedömer vid behov lämpligheten för uppgifter enligt 48 § i lagen om smittsamma sjukdomar, om arbetsgivaren kräver inlämnande av lämplighetsintyg. De anställdas vaccinationer mot säsonginfluensa kan vid behov ordnas som så kallade massvaccinationer, till exempel vid enheterna. Man ska beakta att vaccinet ges av en person med lämplig utbildning (enligt vaccinationsförordningen) och registreras i företagshälsovårdens patientdatasystem omedelbart. Den anställda ska ha möjlighet att välja om hen alternativt vill vaccineras inom företagshälsovården, om vaccinationerna görs vid enheten.

3. Om arbetsgivaren kräver inlämnande av lämplighetsintyg ska den anställda lämna in intyget till sin chef. Hen är emellertid inte förpliktad att berätta om vaccinationen/lämpligheten till sin arbetsgivare (under anställningsförhållandet). Företagshälsovården kan inte lämna ut lämplighetsuppgifter till arbetsgivaren utan de anställdas samtycke. Om en anställd inte lämnar in ett intyg över sin lämplighet, ska arbetsgivaren i första hand erbjuda hen annat arbete som stämmer överens med arbetsavtalet. Lagen om smittsamma sjukdomar har inte förändrat arbetslivets spelregler eller lagstiftningen om dataskydd i arbetslivet. Att hota med uppsägning är osakligt och främjar inte en positiv inställning till vacciner. I rekryteringssituationen kan arbetsgivaren förutsätta ett vaccinationsskydd enligt lagen om smittsamma sjukdomar. Detta kan utredas som en del av hälsoundersökningen vid nyanställning.

 4. Om den anställda har tagit influensavaccinet annanstans till exempel i samband med barnens rådgivningsbesök, kan hen lämna in ett intyg om detta till företagshälsovården. Inget separat intyg behövs om uppgifterna finns i det gemensamma patientdatasystemet och den anställda (som patient) har gett tillstånd till att lämna ut patientuppgifterna till en annan serviceproducent.

5. Om det inte finns någon säkerhet om den anställdas tidigare sjukdomar eller vaccinationer, förstärks vaccinationsskyddet inom företagshälsovården. I första hand litar man på den anställdas egen anmälan om att till exempel ha haft vattkoppor (såsom även annars inom hälsovården). För influensa och för personer som sköter spädbarn även kikhosta förutsätter lagen en vaccininducerad immunitet. Därför behövs en bevislig uppgift om vaccination och dess tidpunkt. Om man av någon anledning behöver utreda antikroppar kan detta göras inom företagshälsovården på arbetsgivarens bekostnad.

Uppdaterad 1.6.2018